När boendeformen blir en del av livsstilen

Det finns en tystare sida av inredningsintresset som sällan syns på moodboards eller färgkartor: själva ramverket runt rummen. Vem äger väggarna, vem bestämmer över balkongdörren, hur långt sträcker sig den enskildes rätt att forma sitt eget hem? För den som följer hur bostäder gestaltas i stadsdelar som Haga Norra i Solna blir den frågan svår att skjuta åt sidan. Här reser sig nya kvarter i ett område som Solna stad beskriver som Norra Hagastaden, ett av regionens största stadsutvecklingsprojekt med flera tusen nya bostäder, mötesplatser och en planerad utbyggnad av tunnelbanans gröna linje från Odenplan via Hagastaden till Arenastaden. Närheten till Hagaparken är en bärande del av identiteten, och kvarteren är planerade så att man når parken utan att korsa större trafikleder.

Nya bostadsprojekt växer fram med nya förutsättningar

Just denna kombination av läge och nyproduktion gör att en mindre vanlig boendeform har börjat synas oftare i stockholmarnas sökningar. Ägarlägenheten introducerades i svensk lag 2009 och regleras, till skillnad från bostadsrätten, som fast egendom enligt jordabalken. I praktiken innebär det att den som köper inte blir medlem i en bostadsrättsförening utan står som direkt fastighetsägare till just sin lägenhet, samtidigt som tak, fasader, trapphus och hissar förvaltas gemensamt genom en samfällighetsförening. Pantsättningen sker på samma sätt som för en vanlig fastighet: man ansöker om inteckning och betalar stämpelskatt, vilket gör hanteringen mer lik villaköpets än bostadsrättens.

I Haga Norra har Birger Bostad valt att gestalta sitt projekt Albertina som just ägarlägenheter, vilket innebär att köparen får äganderätt till sin lägenhet i ett flerbostadshus. Lägenheterna sträcker sig från ettor till femmor, från kompakta planlösningar runt tjugofem kvadratmeter till generösa fyror på drygt hundra kvadrat med extra takhöjd. Stilen beskrivs som tidlöst kontinental, med inslag av svensk ek, och avståndet till Hagaparken är promenadnära. För en livsstilsorienterad publik är det inte bara läget och materialvalen som lockar, utan tanken att man själv förfogar över bostaden – kan välja kök, hyra ut utan föreningens samtycke och pantsätta eller överlåta utan att be någon styrelse om lov. Den friheten har länge varit förbehållen villa- och radhusägare, men aktualiseras nu i ett urbant sammanhang.

Skillnaden mot bostadsrätten

Skillnaden mot bostadsrätten är betydande och värd att förstå innan man bestämmer sig. I en bostadsrätt äger man rätten att bo i lägenheten, är medlem i föreningen och måste rätta sig efter dess stadgar; i en ägarlägenhet äger man fastigheten direkt och förfogar över den i princip som man förfogar över ett småhus. Det innebär större frihet, men också ett tydligare eget ansvar. Månadsavgiften brukar bli lägre eftersom huset saknar gemensamma föreningslån, samtidigt som varje ägare själv tecknar sitt bolån. Den som vill väga in fördelar och nackdelar mer detaljerat hittar resonemang hos såväl mäklarbranschen som hos storbanker, där hela köpprocessen och de juridiska ramarna förklaras i pedagogiska steg. Stämpelskatten vid inteckning är en kostnad som ofta överraskar, liksom det faktum att samfällighetsföreningen sköter trapphus, fasader och gemensamma installationer mot en löpande avgift som ändå brukar landa lägre än bostadsrättsföreningens månadskostnad.

Att en stadsdel som Haga Norra dyker upp i samtalet om ägarlägenheter är knappast slumpmässigt. Området ligger inom det större utvecklingsstråket Hagastaden, där Solna stad och Stockholms stad tillsammans planerar för omkring sex tusen nya bostäder och femtio tusen arbetsplatser, och där närheten till Karolinska, Vasastan och Hagaparken skapar en blandning av forskning, vardag och grönska. När området är färdigutbyggt kommer det att finnas studiolägenheter, etagelägenheter med uteplats och radhus på taket sida vid sida med större familjebostäder. För den som söker boendeform som en förlängning av sin estetik blir Albertina därför ett intressant exempel: en plats där den arkitektoniska gesten, den kontinentala interiören och den juridiska upplåtelseformen samverkar. Det är också där livsstilsperspektivet kommer in. Att välja ägarlägenhet är inte bara ett ekonomiskt eller juridiskt beslut, utan ett sätt att placera sig själv i förhållande till det egna hemmet. Den som vill kunna riva en vägg, byta köksstomme eller ställa om planlösningen utan att förhandla med en förening hittar i Haga Norra en möjlighet som länge varit förbehållen villaägare och radhusboende. För den inrednings- och arkitekturintresserade är det kanske där tanken landar tydligast – i friheten att låta rummet följa människan, snarare än tvärtom. När boendet blir en del av stilen, och inte en kuliss runt den, förändras också blicken på vad ett hem kan vara. Albertina i Haga Norra blir i den meningen mindre ett produktnamn och mer en illustration av en boendeform som långsamt hittar in i den svenska bostadsmarknadens vokabulär.